4 steg till problemförståelse och ökad chans för effektfulla insatser
Genom att mäta effekt av insatser kan aktörer som eftersträvar samhällsnytta få insikt om vilka insatser de bör skala upp, förbättra eller till och med avsluta. Men eftersom det inte går att mäta vilken effekt en insats har innan man påbörjar den finns det en risk att man lägger resurser på insatser som sedan visar sig vara effektsvaga. En nyckel till ökad chans för effekt är att ingående kartlägga rotorsakerna till problemet vi vill lösa. Följ nedan 4 steg till problemförståelse och öka chansen att dina insatser blir effektfulla!
Steg 1 - Kartlägg problemets rotorsaker
Första steget är att kartlägga problemets rotorsaker. Ett vanligt och lättanvänt verktyg är Problemträdet. I stammen formulerar vi det problem vi valt att adressera, i rötterna kartlägger vi rotorsakerna och i trädkronan målar vi upp konsekvenserna.
Nedanstående fiktiva och förenklade exempel visar hur ett problemträd skulle kunna se ut för en insats som adresserar problemet Ensamkommande ungdomar klarar inte skolan.
I kartläggningen av rotorsaker ställer vi frågan "varför" om och om igen. Det hjälper oss att gå till botten med vad som i grunden orsakar problemet. På första nivån av rotorsaker ser vi exempelvis sömnbrist och svårt att fokusera, vilket i sin tur beror på bl.a. psykisk ohälsa, vilket i sin tur beror på bl.a. risk för utvisning, vilket i sin tur beror på bl.a. asylpolitik o.s.v. Det brukar hävdas att varje problem har fem lager av “varför”, innan man kommer helt till botten.
Vi vill fånga rotorsaker och konsekvenser på såväl individnivå (ex. Får inte anställning) som samhällsnivå (ex. Kostnader för bidrag). För att inte missa någon central rotorsak eller konsekvens, brainstorma fram problemträdet med stöd av både medarbetare, målgruppen och sakkunniga experter.
Fördelarna med att ta fram ett problemträd är flera. Att behöva sätta fingret på kärnproblemet i trädets stam är ett effektivt sätt att stämma av om man är överens och att skapa samsyn internt och med samarbetspartners, vilket kan underlätta kommunikation och samarbete framåt. Genom att måla upp problemets konsekvenser i trädkronan, kan problemets allvar och angelägenhet bli tydligare för potentiella finansiärer och andra supporters och öka sannolikheten att de vill bidra med stöd. När vi kartlägger rotorsakerna utmanar vi oss själva att tänka i flera lager och från flera olika perspektiv. På så vis kan vi göra mer medvetna och informerade val kring hur vi designar vår insats på mest effektfullt vis.
Efter att ha identifierat problemets rotorsaker är nästa steg att reflektera över vilka av dem som det vore mest effektfullt att adressera. I detta val bör ni ta i beaktande vilka rotorsaker som spelar störst roll, vilka som är mest eftersatta och vilka ni i högst grad har möjlighet att påverka.
Steg 2 - Identifiera de rotorsaker som spelar störst roll
Genom att adressera de rotorsaker som spelar störst roll för problemet lyfter ni det som kan göra störst skillnad. 2019 års Nobelpristagare i ekonomi har blivit prisade för hur de systematiskt utvärderat olika rotorsakers betydelse för ett antal samhällsproblem. Och därmed gjort det möjligt för beslutsfattare att tilldela resurser till de insatser som i störst utsträckning minskar fattigdom. I Vetenskapens värld beskriver två av pristagarna, Esther Duflo och Abhijit Banerjee, översiktligt hur de går tillväga:
Nobelpristagarna har i sina utvärderingar sett att en av de främsta rotorsakerna till att barn i många utvecklingsländer misslyckas med att nå kunskapsmålen inte är dåliga läromedel eller brist på lärare. I stället har man sett att läroplanen går alltför snabbt fram vilket gör att majoriteten av eleverna halkar efter. Exempelvis i Indien klarar hälften av alla barn i femte klass inte av att läsa på den nivå som förväntas av barn i andra klass. I respons till detta har man börjat tillämpa en ny sorts pedagogik som man kallar Teaching at the right level. Den går ut på att man delar in eleverna utifrån kunskapsnivå i stället för ålder. På så vis får alla stöd med utgångspunkt i där de befinner sig och kan lära i sin egen takt. Med denna approach lär sig 80% att läsa enkla texter inom loppet av en månad.
Det finns inte alltid studier som ger svar på vilka rotorsaker som har störst inverkan på ett problem. När så är fallet kan vi i stället be om input från personer med god insyn i problemet. Det kan vara målgruppen själva, sakkunniga experter eller medarbetare som arbetar nära målgruppen. De man konsulterar behöver inte kunna sätta exakta siffror på precis hur stor inverkan varje rotorsak har. Det räcker ofta långt med en rangordnad lista, eller en uppskattning av respektive rotorsaks inverkan. Exempelvis en skala från 1 till 10 där 1 är Mycket liten inverkan på problemet och 10 är Mycket stor inverkan på problemet. Det viktiga är att ställa olika rotorsaker mot varandra, så att vi får beslutsunderlag för att prioritera mellan dem.
Steg 3 - Bedöm vilka rotorsaker som är mest eftersatta
Efter att ha identifierat vilka rotorsaker som har störst inverkan på problemet, är nästa steg att bedöma vilka av dessa rotorsaker som är mest eftersatta. Med eftersatta menar vi rotorsaker som inte redan adresseras i stor utsträckning, och som därför skulle gynnas av att tilldelas ytterligare resurser.
I problemträdet ovan är bristen på läxhjälp en av de identifierade rotorsakerna till att ensamkommande inte klarar skolan. Låt säga att regeringen just budgeterat för att alla svenska skolor ska få möjlighet att erbjuda extra läxhjälp till ensamkommande - kanske är det då inte denna rotorsak som vi också ska adressera. Marginalnyttan av vår insats blir i stället som störst om vi siktar in oss på rotorsaker vars 'resurskvot' är mindre mättad.
Steg 4 - Adressera de rotorsaker som ni främst kan påverka
Ni bör fokusera på de rotorsaker som har både stor inverkan på problemet och är möjliga att påverka. Det vill säga utifrån era färdigheter, resurser, nätverk och motivation. För att ni ska kunna påverka vissa rotorsaker kan det vara nödvändigt att stärka upp med ytterligare kompetens. Ni kanske också behöver ingå partnerskap med andra aktörer i ekosystemet som kan komplettera era styrkor. Alla rotorsaker är inte mödan värt att adressera just idag. Somliga rotorsaker kanske kan påverkas någon gång i framtiden (ex. med ny teknik, andra politiska makthavare etc.), men är inte mödan värt att adressera under rådande omständigheter.
Slutligen
Ofta lägger man inte tillräckligt mycket kärlek på processen att arbeta sig igenom de fyra stegen. Ibland kanske man helt hoppar över det. Då riskerar vi att missa rotorsaker som - om vi hade adresserat dem - hade gjort vår insats både mer effektfull och mer kostnadseffektiv.
Du kan med fördel sprida ut de fyra stegen över flera tillfällen så du hinner reflektera. Sannolikt förändras både problemets 'ekosystem' och den egna förståelsen för problemet över tid. Det kan därför vara värt att med jämna mellanrum översiktligt arbeta sig igenom processen igen.
Utse gärna en dedikerad ansvarig som har ledningsgruppens mandat att driva frågan. Det kommer att gynna intern förankring. Läs gärna mer på det temat här: Tre tips för att utveckla en (ännu) mer effektdriven organisationskultur.
Rekommenderade relaterade crash courses
Problem mapping
Din steg-för-steg guide till problemkartläggning
Designing a Measurement Plan
Verktygen som hjälper dig gå från mål till mått
Skribent:
Annica är verksamhetschef på Effektfullt sedan 2019. Dessförinnan var hon under fem år effektmätningschef på den internationella stiftelsen Reach for Change där hon utvecklade och levererade stöd i effektmätning till över 300 organisationer i 18 länder.
