4 steg till problemförståelse och ökad chans för effektfulla insatser

På Effektfullt är vi varma förespråkare för att aktörer som eftersträvar samhällsnytta ska mäta effekten av sina insatser, för att få insikt om vilka av dem som bör skalas upp, förbättras eller avslutas. Men effekt kan inte mätas förrän vi har påbörjat eller fullbordat vår insats. Risken finns att vi hinner lägga en hel del resurser på en insats som sedan visar sig effektsvag. Ju mer vi kan öka chansen för effekt innan vi påbörjar vår insats, desto bättre.

En nyckel till ökad chans för effekt är att ingående kartlägga rotorsakerna till problemet som vi vill lösa, och att göra ett genomtänkt val kring vilka av dessa rotorsaker som vi ska adressera.

Steg 1 Kartlägg problemets rotorsaker

Första steget är att kartlägga problemets rotorsaker. Ett vanligt och lättanvänt verktyg är Problemträdet. I stammen formulerar vi problemet som adresseras, i rötterna kartlägger vi rotorsakerna och i trädkronan målar vi upp konsekvenserna.

Nedanstående fiktiva och förenklade exempel visar hur ett problemträd skulle kunna se ut för en insats som adresserar problemet Ensamkommande ungdomar klarar inte skolan.

I kartläggningen av rotorsaker ställer vi frågan “varför” om och om igen, för att gå till botten med vad som i grunden orsakar problemet. På första nivån av rotorsaker återfinns exempelvis sömnbrist och svårt att fokusera, vilket i sin tur beror på bl.a. psykisk ohälsa, vilket i sin tur beror på bl.a. risk för utvisning, vilket i sin tur beror på bl.a. asylpolitik o.s.v. Det brukar hävdas att varje problem har fem lager av “varför”, innan man kommer helt till botten.

Vi vill fånga rotorsaker och konsekvenser på såväl individnivå (ex. Får inte anställning) som samhällsnivå (ex. Kostnader för bidrag). För att inte missa någon central rotorsak eller konsekvens, brainstorma fram problemträdet med stöd av både medarbetare, målgruppen och sakkunniga experter.

Fördelarna med att ta fram ett problemträd är flera. Att behöva sätta fingret på kärnproblemet i trädets stam är ett effektivt sätt att stämma av om man är överens och att skapa samsyn internt och med samarbetspartners, vilket kan underlätta kommunikation och samarbete framåt. Genom att måla upp problemets konsekvenser i trädkronan, kan problemets allvar och angelägenhet bli tydligare för potentiella finansiärer och andra supporters och öka sannolikheten att de vill bidra med stöd. När vi kartlägger rotorsakerna utmanar vi oss själva att tänka i flera lager och från flera perspektiv, och kan utifrån detta göra mer medvetna och informerade val kring hur vi designar vår insats på mest effektfullt vis.

Efter att ha identifierat problemets rotorsaker är nästa steg att reflektera över vilka av dem som det vore mest effektfullt att adressera. I detta val bör det tas i beaktande vilka rotorsaker som spelar störst roll, vilka som är mest eftersatta och vilka ni i högst grad kan tänkas kunna påverka.

Steg 2 Identifiera de rotorsaker som spelar störst roll

Genom att adressera de rotorsaker som spelar störst roll för problemet, kan störst skillnad göras. 2019 års Nobelpristagare i ekonomi prisas för hur de systematiskt utvärderat olika rotorsakers betydelse för ett antal samhällsproblem, och på det sättet gjort det möjligt för beslutsfattare att tilldela resurser till de insatser som i störst utsträckning minskar fattigdom. I Vetenskapens värld beskriver två av pristagarna, Esther Duflo och Abhijit Banerjee, översiktligt hur de går tillväga:

Nobelpristagarna har i sina utvärderingar sett att en av de främsta rotorsakerna till att barn i många utvecklingsländer misslyckas med att nå kunskapsmålen inte är dåliga läromedel eller brist på lärare, utan att läroplanen går alltför snabbt fram vilket gör att majoriteten av eleverna halkar efter. Exempelvis i Indien är det så många som hälften av barnen i femte klass som inte klarar av att läsa ens på den nivå som förväntas av barn i andra klass. I respons till detta har man börjat tillämpa en ny sorts pedagogik som man kallar Teaching at the right level, där eleverna delas in utifrån kunskapsnivå istället för ålder. På så vis får alla stöd med utgångspunkt i där de befinner sig och kan lära i sin egen takt. Med denna approach lär sig 80% att läsa enkla texter inom loppet av en månad.

Det finns inte alltid studier som ger svar på vilka rotorsaker som har störst inverkan på ett problem. När så är fallet kan vi istället be om input från personer med god insyn i problemet – såsom målgruppen själva, sakkunniga experter eller medarbetare som arbetar nära målgruppen. De som konsulteras behöver inte kunna sätta exakta siffror på precis hur stor inverkan varje rotorsak har. Det räcker ofta långt med en rangordnad lista, eller en uppskattning av respektive rotorsaks inverkan på en skala från 1 till 10 där 1 är Mycket liten inverkan på problemet och 10 är Mycket stor inverkan på problemet. Det viktiga är att olika rotorsaker kan ställas mot varandra, så att vi får beslutsunderlag för att prioritera mellan dem.

Steg 3 Bedöm vilka rotorsaker som är mest eftersatta

Efter att ha identifierat vilka rotorsaker som har störst inverkan på problemet, är nästa steg att bedöma vilka av dessa rotorsaker som är mest eftersatta. Med eftersatta menas här rotorsaker som inte redan adresseras i stor utsträckning, och som därför skulle gynnas av att tilldelas ytterligare resurser.

I problemträdet som exemplifieras i början av texten är bristen på läxhjälp en av de identifierade rotorsakerna till att ensamkommande inte klarar skolan. Låt säga att regeringen just budgeterat för att alla svenska skolor ska få möjlighet att erbjuda extra läxhjälp till ensamkommande – kanske är det då inte denna rotorsak som vi också ska adressera. Marginalnyttan av vår insats blir istället som störst om vi siktar in oss på rotorsaker vars ‘resurskvot’ är mindre mättad.

Steg 4 Adressera de rotorsaker som ni främst kan påverka

Bland de rotorsaker som både har stor inverkan på problemet och är eftersatta, är det lämpligt att fokusera på dem som organisationen vill och sannolikt framgångsrikt kan påverka givet dess färdigheter, resurser, nätverk, motivation etc. För att lyckas påverka vissa rotorsaker kan det fordras att man stärker upp med ytterligare kompetens, och/eller ingår partnerskap med andra aktörer i ekosystemet som kan komplettera ens styrkor. Somliga rotorsaker kanske kan påverkas någon gång i framtiden (ex. med ny teknik, andra politiska makthavare etc.), men är inte mödan värt att adressera under rådande omständigheter.

Slutligen

Att arbeta sig igenom de fyra stegen är en process som ofta ges för lite kärlek, eller till och med hoppas över. Då riskerar vi att missa rotorsaker som – om vi hade adresserat dem – hade gjort vår insats både mer effektfull och mer kostnadseffektiv.

De fyra stegen kan med fördel spridas ut över flera tillfällen, och bör ges gott om tid för reflektion. Sannolikt förändras både problemets ‘ekosystem’ och den egna förståelsen för problemet över tid, så det kan vara värt att med jämna mellanrum översiktligt arbeta sig igenom processen igen.

För intern förankring kan det hjälpa att utse en dedikerad ansvarig som har ledningsgruppens mandat att driva frågan – läs mer om detta i vårt förra inlägg Tre tips för att utveckla en (ännu) mer effektdriven organisationskultur.

Nyfiken på att läsa mer? Vi gillar exempelvis “How to design a new program” från Tools4dev (här på PDF eller länk). Om du är intresserad av fler resurser för att stötta er i att mäta, öka och visa era samhällseffekter, besök vårt  onlinebibliotek. Inte ännu medlem? Läs mer om medlemskap  här – det är gratis.

Har ni redan kommit långt i er problemförståelse, och skulle vilja dela med er av era praktiska erfarenheter till andra? Hör av er till oss på hej@effektfullt.se!